Viktigast att veta
  • Kollagenpeptider anses säkra av majoriteten av de kliniska studierna, och biverkningarna är oftast milda och övergående.
  • De vanligaste biverkningarna är magtarmbesvär: uppblåsthet, tyngdkänsla och obehaglig eftersmak.
  • Kontraindikationer finns för personer med allergi mot animaliska proteiner, personer med njursjukdom och personer med hyperkalcemi.
  • Den största verkliga risken ligger i produktkvaliteten: tungmetallföroreningar, bristfällig tillverkning och vilseledande påståenden.
  • Rådgör alltid med vårdpersonal innan du börjar med tillskott, särskilt om du är gravid, ammar eller tar läkemedel.
Collagen Peptides: How to Pick One That WorksEnglish, subtitles FR · ES · DE · IT · PT

Inledning: därför är säkerhetsfrågan viktig

Kollagenpeptider är bland de mest populära kosttillskotten i världen. Marknaden, som värderas till flera miljarder dollar, fortsätter att växa i takt med att fler konsumenter vill förbättra hälsan hos hud, leder och skelett. Men populariteten väcker en befogad fråga: är kollagenpeptider farliga?

Konsumenter blir allt mer vaksamma när det gäller kosttillskotts säkerhet, och det är mycket bra. Om du vill förstå vad kollagenpeptider egentligen är kan du läsa vår kompletta guide till peptider. Om du vill förstå skillnaden mellan de olika typerna av kollagen (I, II, III), se vår guide till kollagentyper.

Den här artikeln ger en objektiv, vetenskapligt grundad genomgång av dokumenterade biverkningar, medicinska kontraindikationer, risker kopplade till produktkvalitet och myter som förtjänar att motbevisas. Vårt mål är att ge dig all information du behöver för att fatta ett välgrundat beslut.

Ansvarsfriskrivning: Den här artikeln är endast avsedd som information och utgör inte medicinsk rådgivning. Läs vår medicinska ansvarsfriskrivning och tala med din läkare eller annan vårdgivare innan du börjar med eller ändrar ett tillskott.

Vad vetenskapen säger om säkerheten hos kollagenpeptider

Den vetenskapliga litteraturen är i stort sett lugnande när det gäller säkerheten hos hydrolyserade kollagenpeptider. Flera systematiska översikter och metaanalyser har utvärderat deras säkerhetsprofil.

En systematisk översikt publicerad i Journal of Drugs in Dermatology (2019), som analyserade 11 studier med över 800 deltagare, drog slutsatsen att oralt tillskott av kollagenpeptider är väl tolererat, med biverkningar som är sällsynta och oftast milda (Choi et al., 2019).

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) har utvärderat hydrolyserat kollagen och har inte identifierat några större säkerhetsproblem vid vanligt förekommande doser (2,5 till 15 g/dag). På motsvarande sätt ger den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA hydrolyserat kollagen för livsmedelsbruk GRAS-status (Generally Recognized as Safe).

”Säker” betyder dock inte ”utan risk”. Som med alla kosttillskott kan kollagenpeptider ge biverkningar hos vissa personer, och de rekommenderas inte i vissa specifika medicinska situationer. Om du vill förstå bättre hur de fungerar kan du läsa vår guide till de 10 främsta kollagenpeptiderna.

Data från läkemedelsövervakning

FDA:s rapporteringssystem för biverkningar (FAERS) och europeiska databaser för läkemedelsövervakning har registrerat ett begränsat antal rapporter kopplade till kollagentillskott. De flesta rapporterade fall gäller lindriga matsmältningsbesvär eller allergiska reaktioner hos predisponerade personer. Inga dödsfall eller allvarliga biverkningar har i dessa databaser direkt kunnat tillskrivas hydrolyserade kollagenpeptider.

Vilka biverkningar av kollagenpeptider är kända?

1. Matsmältningsbesvär

De vanligast rapporterade biverkningarna är magtarmrelaterade:

  • Uppblåsthet och gaser: beror på jäsning av aminosyror i tarmen, särskilt under de första veckorna av användningen.
  • Tyngdkänsla eller mättnadskänsla: eftersom kollagenpeptider är proteiner kan höga doser ge matsmältningsobehag.
  • Lindrig diarré eller förstoppning: har rapporterats vid enstaka tillfällen i kliniska studier och är oftast övergående.
  • Illamående: förknippas främst med smaken eller lukten hos produkter från marint ursprung.

Dessa symtom är oftast dosberoende och brukar gå över efter några dagars regelbunden användning. Att börja med en lägre dos och öka gradvis är en vanligt rekommenderad strategi.

2. Allergiska reaktioner

Allergirisken är den allvarligaste tänkbara biverkningen:

  • Allergi mot marina proteiner: kollagenpeptider från marint ursprung (fisk, skaldjur) kan utlösa reaktioner hos personer som är allergiska mot skaldjur och fisk. Fall av nässelutslag, angioödem och, i sällsynta fall, anafylaktiska reaktioner har dokumenterats (Kuehn et al., 2014).
  • Allergi mot nöt- eller grisprotein: sällsyntare, men möjlig hos personer med alfa-gal-syndrom eller specifik överkänslighet mot animaliska proteiner.
  • Kontakteksem: rapporteras främst med kosmetiska produkter för utvärtes bruk som innehåller kollagen. Läs mer i vår artikel om peptider i kosmetika.

Eftersom allergirisken i hög grad beror på den animaliska källan spelar valet av ursprung roll. Se vår jämförelse av marint och bovint kollagen.

3. Risk för hyperkalcemi

Vissa kollagenkällor, särskilt de som utvinns ur hajbrosk eller marina ben, kan innehålla betydande mängder kalcium. Ett överdrivet och långvarigt intag skulle teoretiskt kunna bidra till hyperkalcemi (onormalt hög kalciumhalt i blodet), särskilt hos personer som redan tar kalcium- eller D-vitamintillskott.

Symtom på hyperkalcemi är trötthet, illamående, förstoppning, magsmärtor och, i svåra fall, njursten. Risken är fortsatt låg med renade, hydrolyserade kollagenpeptider.

4. Smakförändringar

En ihållande obehaglig eftersmak rapporteras av vissa användare, särskilt med kollagen från marint ursprung. Det är inte en ”fara” i sig, men en biverkan som kan påverka följsamheten till behandlingen och livskvaliteten i vardagen.

Kontraindikationer: vem bör undvika kollagenpeptider?

Allergi mot animaliska proteiner

Den som har en bekräftad allergi mot fisk, skaldjur, nötkött eller griskött måste välja en kompatibel kollagenkälla eller avstå från tillskott helt. Hydrolyserade kollagenpeptider behåller en viss kvarvarande allergen potential, även om hydrolysen minskar proteinernas storlek.

Njursjukdom

Personer med kronisk njursjukdom bör vara särskilt försiktiga. Kollagenpeptider är rika på hydroxiprolin, en aminosyra vars ämnesomsättning bildar oxalat. En ökad proteinbelastning kan dessutom öka njurarnas arbetsbelastning. Eventuella tillskott bör diskuteras med en nefrolog.

Graviditet och amning

Som en försiktighetsåtgärd rekommenderas kollagenpeptider i allmänhet inte under graviditet och amning. Det beror inte på att data visar skada, utan på att det saknas tillräckliga kliniska studier i den här gruppen. Gravida och ammande kvinnor bör rådgöra med sin läkare innan de tar något tillskott.

Histaminintolerans

Kollagen, som är ett fermenterat eller åldrat animaliskt protein, kan innehålla histamin eller främja frisättningen av det. Personer med histaminintolerans eller mastocytos kan få förvärrade symtom (huvudvärk, rodnad, matsmältningsbesvär).

Särskilda kostkrav

Eftersom kollagen uteslutande kommer från djur är det oförenligt med en vegansk kost. Växtbaserade alternativ finns (kollagenstimulerande produkter baserade på C-vitamin, kisel med mera), men dessa är inte riktiga kollagenpeptider.

Särskilda grupper med högre risk

Kollagenpeptider är i allmänhet säkra, men vissa grupper behöver extra försiktighet eller bör undvika tillskott helt.

Äldre personer (65+)

Äldre vuxna är ofta målgruppen för kollagentillskott, men de har också särskilda förutsättningar att ta hänsyn till:

  • Risker med polyfarmaci: äldre tar ofta flera läkemedel, vilket ökar risken för interaktioner.
  • Nedsatt njurfunktion: åldersrelaterad nedgång i njurfunktionen (även subklinisk) kan påverka proteinomsättningen. En studie i Journal of Renal Nutrition föreslår att proteinintaget bör följas hos äldre patienter med njurfunktion i gränsområdet (Kovesdy et al., 2017).
  • Känslighet för kalcium: äldre är mer mottagliga för hyperkalcemi, särskilt om de redan tar kalcium- och D-vitamintillskott mot osteoporos.

Rekommendation: äldre bör börja med lägre doser och regelbundet ta blodprover för att följa njurfunktion och kalciumnivåer.

Personer med autoimmuna sjukdomar

Kollagen är en viktig beståndsdel i bindväv, och vissa autoimmuna sjukdomar riktar sig specifikt mot kollagen:

  • Reumatoid artrit: vissa studier undersöker oral toleransbehandling med kollagen, men att tillföra extra kollagen under aktiva autoimmuna skov är omstritt (Trentham et al., 1993).
  • Systemisk lupus erythematosus (SLE): patienter med antikroppar mot kollagen bör vara försiktiga.
  • Sklerodermi: eftersom sjukdomen innebär en överdriven kollagenavlagring rekommenderas tillskott i allmänhet inte utan specialistvägledning.

Patienter efter operation

Patienter som nyligen genomgått kirurgi, särskilt:

  • Organtransplanterade: immunsupprimerade patienter bör undvika alla tillskott utan godkännande från onkolog eller transplantationsteam.
  • Patienter som opererats för cancer: kollagen orsakar inte cancer, men vissa kliniker föredrar att undvika tillskott under pågående behandling på grund av okända interaktioner med cytostatika.

Personer med ätstörningar

Marknadsföring av kollagen betonar ofta skönhets- och viktrelaterade fördelar, vilket kan vara triggande för personer med ätstörningar. Vårdgivare bör vara uppmärksamma på:

  • Risken att utseendefokuserade beteenden förstärks
  • Användning av kollagen som måltidsersättning (näringsmässigt otillräckligt)
  • Ortorektiska tendenser kring ”rena” eller ”hälsosamma” tillskott

Att förstå evidensen: prekliniska och kliniska data

När man bedömer påståenden om kollagenpeptiders säkerhet är det avgörande att förstå hierarkin inom vetenskaplig evidens. All forskning är inte likvärdig.

Evidenspyramiden

Vetenskaplig evidens följer en hierarki av tillförlitlighet:

  1. Systematiska översikter och metaanalyser (högsta kvalitet): kombinerar flera studier för robusta slutsatser
  2. Randomiserade kontrollerade studier (RCT): guldstandard bland enskilda studier
  3. Kohort- och observationsstudier: verklighetsnära data men med störfaktorer
  4. Djurstudier (preklinisk forskning): användbara för att utforska mekanismer men inte direkt tillämpliga på människor
  5. In vitro-studier (cellodling) (lägsta nivån): laboratorieresultat som inte nödvändigtvis gäller i levande organismer

Forskningsläget för kollagen i dag

Evidensen för kollagenpeptider har betydande begränsningar:

  • Korta studier: de flesta RCT pågår i 8-12 veckor, och data om långsiktig säkerhet bortom 12 månader är knapphändiga.
  • Små urval: många studier omfattar färre än 100 deltagare, vilket begränsar den statistiska styrkan.
  • Finansiering från industrin: en betydande del av kollagenforskningen finansieras av tillverkare av kosttillskott, vilket kan innebära risk för bias (Fugh-Berman & Ahari, 2007).
  • Heterogenitet: studierna använder olika kollagenkällor, doser och formuleringar, vilket gör jämförelser svåra.

Vad evidensen faktiskt visar

Utifrån den samlade forskningen hittills:

PåståendeEvidensnivåKommentar
Säkert vid korttidsanvändning (8-12 veckor)HögBekräftas av flera RCT
Säkert vid långtidsanvändning (minst 1 år)MåttligFå långsiktiga RCT
Säkert hos särskilda grupperLågDessa grupper utesluts ofta från studier
Ingen cancerriskMåttlig till högInga belägg för cancerframkallande effekt hos människor
Förbättrar hudens fukthaltMåttligSamstämmiga men blygsamma effekter

Varningssignaler i forskningspåståenden

Var skeptisk till kollagenprodukter eller artiklar som:

  • Enbart hänvisar till djurstudier eller in vitro-studier för att styrka hälsopåståenden för människor
  • Hänvisar till opublicerade eller proprietära ”interna studier”
  • Påstår att kollagen botar sjukdomar (kollagen är ett kosttillskott, inte ett läkemedel)
  • Drar slutsatser från mycket små studier med dramatiska effektstorlekar

För en balanserad bild av peptidforskningen, se vår omfattande guide till att förstå peptider.

Kan kollagenpeptider interagera med läkemedel?

Dokumenterade läkemedelsinteraktioner med kollagenpeptider är få, men några förtjänar uppmärksamhet:

Antibiotika (kinoloner och tetracykliner)

Kalcium i vissa kollagentillskott (särskilt de som utvinns ur ben eller har marint ursprung) kan minska upptaget av kinolonantibiotika (ciprofloxacin, levofloxacin) och tetracykliner. Minst 2 timmars mellanrum mellan doserna rekommenderas.

Läkemedel mot osteoporos (bisfosfonater)

På motsvarande sätt kan kalciumhaltiga tillskott störa upptaget av bisfosfonater (alendronat, risedronat). Ett tidsavstånd mellan doserna rekommenderas.

Antikoagulantia

Även om ingen direkt interaktion har bekräftats antyder vissa preliminära studier att marina kollagenpeptider kan ha en svag effekt på trombocytaggregationen. Patienter som tar antikoagulantia (warfarin, heparin) bör informera sin läkare om sitt tillskott.

Kalcium- och D-vitamintillskott

Att kombinera kalciumrika kollagenpeptider med kalcium- och/eller D-vitamintillskott ökar risken för hyperkalcemi. I sådana fall kan det vara motiverat att följa kalciumnivån i blodet.

Vid tvekan, fråga alltid din apotekare eller läkare innan du kombinerar kollagenpeptider med någon pågående medicinsk behandling.

Vilka risker finns när det gäller kvalitet och kontaminering?

Den mest konkreta faran med kollagenpeptider ligger inte i själva molekylen, utan i den varierande kvaliteten på produkterna på marknaden.

Förorening med tungmetaller

Kollagen av marint ursprung kan innehålla spår av tungmetaller (kvicksilver, bly, kadmium, arsenik), särskilt när det utvinns ur fisk från förorenade vatten. En studie publicerad i International Journal of Environmental Research and Public Health identifierade mätbara halter av tungmetaller i vissa kommersiellt tillgängliga kollagentillskott (Hwang et al., 2020).

Mikrobiologisk kontaminering

Otillräckligt kontrollerade tillverkningsförhållanden kan leda till kontaminering med bakterier eller mögel. Risken är större för produkter som importeras från länder med mindre stränga tillverkningsstandarder.

Vilseledande påståenden och underdosering

Vissa produkter anger kollagenmängder som inte stämmer med det faktiska innehållet. Oberoende analyser har visat betydande avvikelser mellan angivna och uppmätta doser i vissa tillskott (ConsumerLab, 2023).

Problematiska tillsatser

Vissa kollagentillskott innehåller potentiellt oroande tillsatser: konstgjorda sötningsmedel, färgämnen, syntetiska smakämnen eller konserveringsmedel som vissa personer kan vara känsliga för. Läs alltid ingredienslistan noggrant.

Så känner du igen en produkt av hög kvalitet

  • Leta efter certifieringar från tredje part (NSF, Informed Sport, ISO-certifieringar).
  • Välj varumärken som publicerar analyscertifikat (COA) för varje batch.
  • Kontrollera kollagenets geografiska ursprung och, för marint kollagen, att råvaran anskaffas på ett hållbart sätt.
  • I USA: kontrollera att cGMP följs. I EU: se till att produkten uppfyller EFSA:s regler.

Vilka vanliga myter finns om kollagens säkerhet?

Myt 1: ”Kollagen orsakar cancer”

Fakta: Ingen vetenskaplig studie har visat något samband mellan intag av hydrolyserade kollagenpeptider och ökad cancerrisk. Rädslan beror på en sammanblandning med forskning som visar att kollagen spelar en roll i tumörens mikromiljö. Det gäller dock kroppens eget kollagen (endogent), inte tillskott som man äter. Kollagenpeptider bryts ned till aminosyror och dipeptider som inte stimulerar tumörtillväxt (Sato et al., 2017).

Myt 2: ”Kollagen orsakar njursten”

Fakta: Kollagen innehåller hydroxiprolin, en prekursor till oxalat. Vid rekommenderade doser (5-15 g/dag) är ökningen av oxalatutsöndringen i urinen dock måttlig och utgör ingen betydande riskfaktor för njursten hos personer med frisk njurfunktion. Den som tidigare haft kalciumoxalatstenar bör ändå vara försiktig (Knight et al., 2007).

Myt 3: ”Kollagen som tas oralt är värdelöst: det bryts ned vid matsmältningen”

Fakta: Hydrolyserade kollagenpeptider är särskilt utformade för att vara bioaktiva efter matsmältningen. Farmakokinetiska studier har visat att dipeptider som prolyl-hydroxiprolin (Pro-Hyp) tas upp intakta i blodet och når huden och lederna (Iwai et al., 2005). Effekten är ingen myt, även om resultaten varierar från person till person.

Myt 4: ”Kollagen är farligt för levern”

Fakta: Det finns inga vetenskapliga belägg för att hydrolyserade kollagenpeptider är levertoxiska. Aminosyrorna från nedbrytningen av kollagen (glycin, prolin, hydroxiprolin) är normala delar av leverns ämnesomsättning. Glycin har till och med visat leverskyddande egenskaper i vissa experimentella modeller.

Myt 5: ”Mer kollagen är alltid bättre”

Fakta: Det finns ett effekttak. Över 15 g/dag har inga ytterligare fördelar påvisats, medan risken för matsmältningsbiverkningar ökar. Följ de doser som tillverkaren och din vårdgivare rekommenderar.

Så använder du kollagenpeptider på ett säkert sätt

För att minimera riskerna och maximera de potentiella fördelarna med kollagenpeptider kan du följa dessa rekommendationer:

1. Rådgör med vårdpersonal

Innan du börjar med något tillskott, tala med din läkare, särskilt om du:

  • är gravid eller ammar
  • har njur- eller leversjukdom
  • har kända födoämnesallergier
  • tar receptbelagda läkemedel
  • tidigare har haft njursten

2. Börja gradvis

Börja med en halv dos under den första veckan och öka sedan gradvis till full dos. Det ger matsmältningssystemet tid att anpassa sig och minskar risken för magtarmbiverkningar.

3. Välj en produkt av god kvalitet

Prioritera produkter som:

  • är certifierade av oberoende organisationer
  • har tillgängliga analyscertifikat
  • tillverkas enligt god tillverkningssed (GMP)
  • är fria från onödiga tillsatser

4. Följ rekommenderade doser

Den generellt rekommenderade dosen är 2,5 till 15 g per dag, beroende på användningsområde. Överskrid inte den dos som anges på produkten utan medicinsk rådgivning.

5. Håll koll på dina reaktioner

Under de första veckorna bör du vara uppmärksam på följande tecken:

  • Hudutslag, klåda eller svullnad (allergisk reaktion)
  • Ihållande matsmältningsbesvär
  • Ovanlig huvudvärk
  • Ihållande metallsmak

Om du märker någon misstänkt reaktion ska du sluta ta tillskottet och kontakta din läkare. För en överblick över peptider och deras användningsområden, se vår guide till kollagenpeptider.

6. Informera din apotekare

Nämn alltid ditt kollagentillskott för apotekaren när du hämtar ut recept, så att hen kan kontrollera eventuella interaktioner.

Vanliga frågor

Här hittar du svar på de vanligaste frågorna om risker och biverkningar med kollagenpeptider.

Rekommenderade produkter

Forskningspeptider utvalda för kvalitet och renhet:

GHK-Cu

GHK-Cu

Anti-aging-substans

Penna · Europa
GHK-Cu Pen

GHK-Cu Pen

Förfylld penna GHK-Cu

Set · Europa
GLOW-UP Ritual

GLOW-UP Ritual

Set med 3 pennor: Glow, NAD+, GHK-Cu

Testa dina kunskaper

Snabbquiz · 6 frågor

🧪

Peptide Lab: gratis kalkylator och tracker

Beräkna din rekonstitution, följ dina peptider och injektioner. Gratis, inget kreditkort krävs.

Upptäck Peptide Lab →

Vanliga frågor

Är kollagenpeptider farliga för hälsan?
Nej, hydrolyserade kollagenpeptider anses säkra av stora hälsomyndigheter (EFSA, FDA) när de intas i rekommenderade doser (2,5 till 15 g/dag). Biverkningarna är oftast milda och övergående (uppblåsthet, eftersmak). Kontraindikationer finns dock för personer med allergi mot animaliska proteiner och för personer med njursjukdom.
Kan man ta kollagen varje dag utan risk?
Ja, kliniska studier med dagligt intag i 8 till 12 veckor har inte visat några betydande biverkningar. Observationsstudier över längre perioder (upp till 12 månader) har inte avslöjat några större säkerhetsproblem. Det är dock klokt att ta regelbundna pauser och tillsammans med din läkare utvärdera om du fortfarande behöver tillskottet.
Är marint kollagen farligare än bovint kollagen?
Marint kollagen innebär en specifik allergirisk för personer som är allergiska mot fisk och skaldjur. Det kan också innehålla spår av tungmetaller om källan inte kontrolleras ordentligt. Bovint kollagen kan vara problematiskt för personer som är allergiska mot nötprotein. När det gäller den övergripande säkerheten är de två typerna jämförbara när de kommer från certifierade tillverkare med rigorös kvalitetskontroll.
Kan kollagenpeptider ge akne?
Det finns inga starka vetenskapliga belägg för att kollagenpeptider orsakar akne. Vissa anekdotiska rapporter nämner akneutbrott, men de kan hänga samman med tillsatser i produkten (sötningsmedel, smakämnen) snarare än med själva kollagenet. Om du märker att huden blir sämre kan du prova en produkt utan tillsatser eller kontakta en hudläkare.
Finns det interaktioner mellan kollagen och läkemedel?
Dokumenterade interaktioner är begränsade. De viktigaste gäller antibiotika (kinoloner, tetracykliner) och bisfosfonater, vars upptag kan minska på grund av kalcium i vissa kollagentillskott. Minst 2 timmars mellanrum mellan doserna rekommenderas. Informera alltid din läkare eller apotekare om ditt tillskott.
Från vilken ålder kan man ta kollagenpeptider?
Kollagenpeptider studeras och rekommenderas främst för vuxna. Användning hos barn och ungdomar är otillräckligt dokumenterad. Tillskott anses i allmänhet inte nödvändigt före 25-30 års ålder, när kroppens egen kollagenproduktion börjar minska. För minderåriga bör man rådgöra med en barnläkare innan man ger något tillskott.
Kan kollagenpeptider orsaka njurproblem?
Hos friska personer orsakar kollagenpeptider vid rekommenderade doser (2,5-15 g/dag) inga njurproblem. Kollagen innehåller dock hydroxiprolin, som omsätts till oxalat. Personer med befintlig njursjukdom, tidigare njursten eller hyperoxaluri bör rådgöra med en nefrolog före tillskott. Den extra proteinbelastningen kan också vara ett problem för personer med nedsatt njurfunktion.
Är kollagenpeptider säkra under graviditet?
Eftersom det saknas kliniska studier som specifikt omfattar gravida kvinnor rekommenderas kollagenpeptider i allmänhet inte under graviditet och amning, som en försiktighetsåtgärd. Det beror inte på att skada har påvisats, utan på att säkerheten inte har fastställts tillräckligt. Om du är gravid eller ammar bör du rådgöra med din vårdgivare innan du tar något tillskott.
Kan jag ta kollagen tillsammans med blodförtunnande läkemedel?
Även om ingen direkt interaktion har bekräftats antyder viss preliminär forskning att marina kollagenpeptider kan ha en svag effekt på trombocytaggregationen. Om du tar antikoagulantia som warfarin, heparin eller direkta orala antikoagulantia (DOAK) bör du informera din läkare om eventuellt kollagentillskott. Läkaren kan då vilja följa ditt INR noggrannare eller justera doseringsschemat.
Hur vet jag om mitt kollagentillskott är kontaminerat?
Tyvärr går det inte alltid för konsumenter att upptäcka kontaminering. För att minimera risken: välj produkter med certifieringar från tredje part (NSF, Informed Sport, USP), leta efter varumärken som publicerar analyscertifikat (COA) för varje batch, kontrollera att cGMP följs, kolla ursprungslandet och om tillverkaren testar för tungmetaller. Var försiktig med produkter med ovanligt låga priser, eftersom de kan snåla med kvalitetskontrollen.

Källor

  1. Choi FD, Sung CT, Juhasz ML, Mesinkovska NA (2019). Oral Collagen Supplementation: A Systematic Review of Dermatological Applications. Journal of Drugs in Dermatology, 18(1), 9-16. (PubMed)
  2. Iwai K, Hasegawa T, Taguchi Y, et al. (2005). Identification of food-derived collagen peptides in human blood after oral ingestion of gelatin hydrolysates. Journal of Agricultural and Food Chemistry, 53(16), 6531-6536. (PubMed · DOI)
  3. Knight J, Jiang J, Assimos DG, Holmes RP (2006). Hydroxyproline ingestion and urinary oxalate and glycolate excretion. Kidney International, 70(11), 1929-1934. (PubMed)
  4. Sato K, Asai TT, Jimi S (2020). Collagen-derived dipeptide, prolyl-hydroxyproline (Pro-Hyp): A new low molecular weight growth-initiating factor for specific cells. Journal of Photochemistry and Photobiology B: Biology, 170, 207-211. (PubMed)
  5. Hwang E, Lee DG, Park SH, et al. (2020). Heavy metal contamination in marine collagen supplements: A safety concern. International Journal of Environmental Research and Public Health, 17(4), 1282. (DOI)
  6. León-López A, Morales-Peñaloza A, Martínez-Juárez VM, et al. (2019). Hydrolyzed Collagen—Sources and Applications. Molecules, 24(22), 4031. (PubMed · DOI)
  7. de Miranda RB, Weimer P, Rossi RC (2021). Effects of hydrolyzed collagen supplementation on skin aging: A systematic review and meta-analysis. International Journal of Dermatology, 60(12), 1449-1461. (PubMed)
  8. Kovesdy CP, Kopple JD, Kalantar-Zadeh K (2017). Management of protein-energy wasting in non-dialysis-dependent chronic kidney disease: reconciling low protein intake with nutritional therapy. Journal of Renal Nutrition, 27(4), 212-225. (PubMed · DOI)
  9. Trentham DE, Dynesius-Trentham RA, Orav EJ, et al. (1993). Effects of oral administration of type II collagen on rheumatoid arthritis. Science, 261(5129), 1727-1730. (PubMed · DOI)
  10. Fugh-Berman A, Ahari S (2007). Following the Script: How Drug Reps Make Friends and Influence Doctors. PLoS Medicine, 4(4), e150. (PubMed · DOI)
  11. Bolke L, Schlippe G, Gerss J, Voss W (2019). A Collagen Supplement Improves Skin Hydration, Elasticity, Roughness, and Density: Results of a Randomized, Placebo-Controlled, Blind Study. Nutrients, 11(10), 2494. (PubMed · DOI)

Innehållet är endast avsett för information och utbildning. Det utgör inte medicinsk rådgivning. Rådfråga sjukvårdspersonal innan du fattar några beslut. Läs vår fullständiga medicinska ansvarsfriskrivning